Gryning-fåglar-hav. Foto: Frank Mckenna på Unsplash


 

Samhälle sidhuvud

Samhällsperspektiv

 Om gestaltiska perspektiv och helhetssyn på samhällsfrågor 

 Redaktör: Lars Marmgren  

 

 

 


Gestaltiskt perspektiv på samhället?   [ Inbjudan till dialog – se nedan ]

Gestaltiskt perspektiv på samhället kan betyda många olika saker. Det kan, som Ulf Grundel har skrivit på denna sida handla om att ”ge röster åt de ensamma och lämnade genom att skriva och berätta”.  Och det kan handla om en mängd andra saker. Människan och samhället är ett outtömligt fält. 

När jag under de senaste 25-30 åren arbetat tillsammans med kollegor med gestaltbakgrund har jag upplevt att det finns en rätt stor gemensam grund som hjälper oss att tala med och förstå varandra när det gäller frågor och problem i organisationer. En del tror jag handlar om synen på människan och synen på organisationer som mänskliga system, det man skulle kunna kalla för en ”gestaltisk syn på världen”. En annan del kan handla om ett ”gestaltiskt förhållningssätt”, hur jag själv förhåller mig till andras upplevelser, åsikter och syn på världen.
    Ofta, men inte alltid, ger detta också möjlighet att skapa gemensamma figurer som innebär förslag till handlingsinriktning eller rent av lösningar på problem. 
    Finns det en liknande gemensam ”gestaltisk” grund som hjälper oss att skapa gemensamma figurer när frågorna och problemen är samhälleliga snarare än organisatoriska? 
    Har vi en gemensam ”gestaltisk världsbild” och ett ”gestaltiskt förhållningssätt”?
    Leder i så fall detta ”gestaltiska perspektiv” till en särskild syn på hur vi bör ta oss an viktiga samhälleliga frågor?
    Eller det kanske det inte alls gör?
    Kan detta ”gestaltiskt förhållningssätt” i så fall hjälpa oss att samtala om svåra dilemman utan den polarisering som är så vanlig idag mellan människor som tycker olika.

Det tycker jag vore spännande att utforska!
Jag vill därför gärna ha förslag på viktiga samhälleliga dilemman som vi kan ha samtal omkring i detta forum. Det kan t.ex. vara frågor om:

Brott och Straff:

För att ta ett exempel. Skall unga män i kriminella gäng få straffrabatt när de begått flera brott? Eller skall de tvärt om, få hårdare straff för att de vägrar samarbeta med polisen?

Migration och Integration:

Exempelvis, skall vi ha strama volymmål för invandring för att värna vårt eget svenska samhälle eller skall vi ha öppna gränser för att låta dem i världen som har det svårt komma hit?

Privatisering och Valfrihet:

En fråga kan vara, skall jag som har råd med privata sjukvårdsförsäkringar och privata vårdgivare kunna få en kortare väntetid till en operation? 

Politik och Makt:

Här kan det handla om frågor som, är det rätt att förhandla med Sverigedemokraterna om viktiga politiska frågor även om jag avskyr en del av deras uppfattningar?

Eller helt andra viktiga frågor.

Jag hoppas det finns många som här vill samtala med varandra och med mig om detta.

Lars Marmgren
Redaktör för Gestalt och Samhälle

Havskväll


Ulf Grundel: Vi kan inte utvecklas utan fördomar

”Efterhand har jag blivit mer medveten om fördomens utvecklande kraft, hur den kan bidra till kunskap. Jag relaterar till mina egna erfarenheter. Jag kan bli ”smått röd om halsen” när jag minns hur jag har uttryckt mig både okunnigt och fördomsfullt i situationer i livet. Minnena får mig att känna ett stänk av skam samtidigt som jag förstår att varken jag eller någon annan ska behöva skämmas på grund av okunnighet. Erfarenheten och skammen som följer fungerar både som en broms och en gas.”

 Läs hela artikeln --> 
 


Ulrica Fritzson: Den paradoxala försoningsprocessen

"När jag var elva år kom det in vita poliser i vår by. De sköt ihjäl väldigt många av de som bodde där, våra grannar och vänner. Det var en av de första gångerna jag såg en vit polis. Jag förstod inte vad vi i byn hade gjort för fel, varför de sköt på oss. Min pappa berättade då för mig om apartheid."

 Läs hela artikeln --> 


Caroline Stenbacka Nordström: Om livet är en konst

"Jag vill berätta om mitt första möte med gestalt – när Jakob, den danske konsulten, vänligt frågade mig: ”Hur känns det?”
”Bra”, svarade jag där jag satt i grupp med femton andra i ledarskapsutbildning. Det märkliga var att han frågade mig samma sak igen utan att ändra min – så jag svarade igen och säkert lite högre; Bra! Jag artikulerade tydligare också, för jag trodde nog att jag svarat på hans fråga."

 Läs hela artikeln --> 

Inbjudan till dialog (och kanske lite debatt):
Vad kan ett gestaltiskt synsätt på människan och världen bidra till?

 

Det känns som att det finns många viktiga samhällsfrågor att välja mellan just nu i tider av klimatförändringar, coronapandemi och gängkriminalitet för att inte tala om vad som händer i världen omkring oss. 

Själv har jag funderat mycket omkring två områden som jag hoppas kan utgöra en startpunkt för gemensamma samtal. Jag tycker bägge är väldigt svåra, de är viktiga och min föreställning är att ett ”gestaltiskt synsätt” här har något väsentligt att bidra med. Dessa områden är ”Det politiska samtalet” och ”Migration-Integration”.

Integration och migration. Vi och dom.

Hälsosam kontakt uppstår i gränsytan mellan dig och mig. Då kan vi påverka och påverkas. För att det skall ske måste jag ha en tydlighet om vem jag är och var mina gränser går. Detsamma gäller för Dig. Gäller detta också på kollektiv nivå? 

För att en hälsosam kontakt skall kunna uppstå mellan de ”gamla” och de ”nya” svenskarna, behöver vi då ha en ökad tydlighet om vilka ”vi, de gamla” och ”ni, de nya” är? Och hur kan man hantera det faktum att de ”nya” består av en stor mängd olika ”vi”. De som kommer från olika delar av världen har med sig sin egen kulturella grund mer eller minder olik andra invandrande gruppers. 

Hur värnar vi vår egen kulturella identitet (sekularitet, individens frihet, jämlikhet mellan könen, förtroende för våra institutioner, likhet inför lagen, låg korruption, polisens maktmonopol, etc) utan att bli främlingsfientliga? 

Finns det en risk att vi inte försvarar den kultur vi vill värna om och hamnar i en osund konfluens på grund av rädsla för att ses som främlingsfientliga?  

Är det rimliga resultatet att den framtida kultur och de värderingar som skall prägla Sverige bör vara en ”lagom” viktning av de värderingar som de nya svenskarna bär med sig från sina hemkulturer och det gamla svenska folkhemsidealet? Eller har vi rätt att hävda vår kulturella grund och kräva anpassning till den av dem som kommer hit?

Finns det något av det synsätt och förhållningssätt som vi använder när vi jobbar med individer, familjer, grupper och organisationer som kan vägleda oss i detta?

Har gestalt något att bidra med i dessa svåra frågor utifrån den syn vi har på människan som individ och social varelse? 

Vad tycker Du?

Det politiska samtalet

Ett ”friskt” politiskt samtal är en förutsättning för en ”frisk” demokrati. 

När det fungerar hjälper det oss medborgare att se skillnaderna mellan partierna så att vi kan rösta på dem vars politik ligger närmast våra värderingar och vår världsbild. Tyvärr tycker jag inte att det politiska samtalet fungerar på det sättet idag. Det ger mig som väljare väldigt dålig vägledning. I media speglas politiken oftast som en spelteoretisk maktkamp där förslagens sakinnehåll underordnas de taktiska överväganden som anses ligga bakom. I debatter utses vinnare och förlorare, baserat på vad då?

Idag förefaller den politiska kommunikationsmodellen vara uppbyggd på att enbart lyfta fram den egna politikens fördelar samt nackdelarna med motståndarens förslag. Redan det gör det svårt att se hur den ena sidans positiva intentioner kan hänga ihop med de katastrofala konsekvenser som motståndaren pekar på. ”Ni värnar de ensamkommande barnens rätt att stanna! Då struntar ni i den ökande kriminaliteteten i förorterna!”

Dessutom utvecklas detta ibland till ett rent ifrågasättande av motståndarens bevekelsegrunder (”Ni flörtar med de främlingsfientliga!” ”Ni gör allt för att behålla makten!” osv).
Hur detta sluttande plan riskerar att sluta vet alla som såg något av debatten mellan Trump och Biden. 

Det förefaller rimligt att tro att det ”klimat” som uppstår i det politiska samtalet samskapas av några olika aktörsgrupper: De mest inflytelserika torde vara de olika politiska partierna, fack och näringsliv med sina olika intresseorganisationer, traditionella medierna samt sociala medier.  

Hur kan en gestaltisk syn på människan och samhället hjälpa till att skapa ett mer hälsosamt politiskt samtal? Hur kan en annorlunda typ av kontakt stödjas mellan de olika grupperna som tillsammans upprätthåller detta (som jag tycker destruktiva) samtalsklimat?

Om man som jag tycker att detta är ett allvarligt problem, vad kan man, utifrån det vi tror på, göra för att förbättra situationen?

Håller ni med om att detta är ett problem för vår demokrati?
Har ni några idéer? 

Är de här frågorna relevanta? Har Du synpunkter på hur frågorna är ställda och/eller har du förslag till lösningar?
Skriv till oss!

Lars Marmgren

Havskväll


Lars Marmgren: Är målkonflikter detsamma som dilemman?

”De riktigt svåra frågorna är [...] de som innehåller moraliskt-etiska dilemman och där våra värderingar blir tydliga. Kanske är det därför politiska partier och opinionsbildare inte gillar att dessa dilemman blir tydliggjorda. Då är det lättare att tala om ”målkonflikter” vilket kan göra hanteringen av frågan lite mer ”instrumentell”.
Jag vill påstå att de stora politiska frågorna vi brottas med i Sverige idag 2020 alla har sina rötter i svåra etiskt-moraliska dilemman men att dessa dilemman nästan aldrig lyfts upp och belyses på ett tydligt och ärligt sätt.

 Läs hela artikeln -->