Gryning-fåglar-hav. Foto: Frank Mckenna på Unsplash


 

Samhälle sidhuvud

Samhällsperspektiv

 Om gestaltiska perspektiv och helhetssyn på samhällsfrågor 

 Redaktör: Lars Marmgren  

 

 

 


Gestaltiskt perspektiv på samhället?

Gestaltiskt perspektiv på samhället kan betyda många olika saker. Det kan, som Ulf Grundel har skrivit på denna sida handla om att ”ge röster åt de ensamma och lämnade genom att skriva och berätta”.  Och det kan handla om en mängd andra saker. Människan och samhället är ett outtömligt fält. 

När jag under de senaste 25-30 åren arbetat tillsammans med kollegor med gestaltbakgrund har jag upplevt att det finns en rätt stor gemensam grund som hjälper oss att tala med och förstå varandra när det gäller frågor och problem i organisationer. En del tror jag handlar om synen på människan och synen på organisationer som mänskliga system, det man skulle kunna kalla för en ”gestaltisk syn på världen”. En annan del kan handla om ett ”gestaltiskt förhållningssätt”, hur jag själv förhåller mig till andras upplevelser, åsikter och syn på världen.
    Ofta, men inte alltid, ger detta också möjlighet att skapa gemensamma figurer som innebär förslag till handlingsinriktning eller rent av lösningar på problem. 
    Finns det en liknande gemensam ”gestaltisk” grund som hjälper oss att skapa gemensamma figurer när frågorna och problemen är samhälleliga snarare än organisatoriska? 
    Har vi en gemensam ”gestaltisk världsbild” och ett ”gestaltiskt förhållningssätt”?
    Leder i så fall detta ”gestaltiska perspektiv” till en särskild syn på hur vi bör ta oss an viktiga samhälleliga frågor?
    Eller det kanske det inte alls gör?
    Kan detta ”gestaltiskt förhållningssätt” i så fall hjälpa oss att samtala om svåra dilemman utan den polarisering som är så vanlig idag mellan människor som tycker olika.

Det tycker jag vore spännande att utforska!
Jag vill därför gärna ha förslag på viktiga samhälleliga dilemman som vi kan ha samtal omkring i detta forum. Det kan t.ex. vara frågor om:

Brott och Straff:

För att ta ett exempel. Skall unga män i kriminella gäng få straffrabatt när de begått flera brott? Eller skall de tvärt om, få hårdare straff för att de vägrar samarbeta med polisen?

Migration och Integration:

Exempelvis, skall vi ha strama volymmål för invandring för att värna vårt eget svenska samhälle eller skall vi ha öppna gränser för att låta dem i världen som har det svårt komma hit?

Privatisering och Valfrihet:

En fråga kan vara, skall jag som har råd med privata sjukvårdsförsäkringar och privata vårdgivare kunna få en kortare väntetid till en operation? 

Politik och Makt:

Här kan det handla om frågor som, är det rätt att förhandla med Sverigedemokraterna om viktiga politiska frågor även om jag avskyr en del av deras uppfattningar?

Eller helt andra viktiga frågor.

Jag hoppas det finns många som här vill samtala med varandra och med mig om detta.

Lars Marmgren
Redaktör för Gestalt och Samhälle

Havskväll


Ulf Grundel: Vi kan inte utvecklas utan fördomar

”Efterhand har jag blivit mer medveten om fördomens utvecklande kraft, hur den kan bidra till kunskap. Jag relaterar till mina egna erfarenheter. Jag kan bli ”smått röd om halsen” när jag minns hur jag har uttryckt mig både okunnigt och fördomsfullt i situationer i livet. Minnena får mig att känna ett stänk av skam samtidigt som jag förstår att varken jag eller någon annan ska behöva skämmas på grund av okunnighet. Erfarenheten och skammen som följer fungerar både som en broms och en gas.”

 Läs hela artikeln --> 
 


Ulrica Fritzson: Den paradoxala försoningsprocessen

"När jag var elva år kom det in vita poliser i vår by. De sköt ihjäl väldigt många av de som bodde där, våra grannar och vänner. Det var en av de första gångerna jag såg en vit polis. Jag förstod inte vad vi i byn hade gjort för fel, varför de sköt på oss. Min pappa berättade då för mig om apartheid."

 Läs hela artikeln --> 

 

Caroline Stenbacka Nordström: Om livet är en konst

"Jag vill berätta om mitt första möte med gestalt – när Jakob, den danske konsulten, vänligt frågade mig: ”Hur känns det?”
”Bra”, svarade jag där jag satt i grupp med femton andra i ledarskapsutbildning. Det märkliga var att han frågade mig samma sak igen utan att ändra min – så jag svarade igen och säkert lite högre; Bra! Jag artikulerade tydligare också, för jag trodde nog att jag svarat på hans fråga."

 Läs hela artikeln -->